onsdag 4 juli 2007

En resa till Säivis via bredviken

Idag har jag, duschat, ätit tre ggr, nästan snubblat och brutit upp en dörr.

det sistnämnda har varit ett av mina stora projekt i snart sex år. 2007/07/04 Dagen D, Tha Day.
Detta var dagen allt hände, bitarna föll på plats, dagen allt blev.... NI FATTAR GREJEN.

Jag stod där öga mot Ek laminerad spånskiva. Kofoten vägde tungt i min högra hand. Jag kisade med ögonen och knöt nävarna hårt. Garderobsdörren hånade mig med dess tystnad. Många gånger hade jag stått där förr. Men aldrig med detta verktyg i mina händer.

"håna mig du, men detta är dagen då jag ska blotta ditt inre" tänkte jag för mig själv.
År 2001 och mitt första möte med Dörren drog mig till minnes. Jag hade många gånger tidigare varit in i rummet där "D" befann sig. Men Aldrig tänkt på detta dessmer. Men denna gång var det annorlunda Något drog in mig i rummet, viskade mitt namn tyst, tyst: Mickeee, Mickeeee.... Mikael?

jag tittade på väggen. Där hängde en nyckel. En gammal nyckel. Den hängde där på en krok. Ovanför denna stod det dag.. "vad i.. dag... mmmmm" Nyckel såg ut att passa perfekt i nyckelhålet till garderoben. MEN NEJ, FÖR I HELVETE! DEN PASSADE INTE FÖR FEM JÄVLA ÖRE!

Den stora frågan var nu, vem hänger upp en nyckel bara på djävulskap? Den passade förfasen ingenstans! Testade varenda dörr.

Letandet hade börjat efter nyckeln med rätt passform. Typiskt nog hade vi ett nyckelskåp från helvetet, med tusentals nycklar i.. nåja... bortåt en 50 stycken iaf. varav många man kunde utesluta ganska fort.. Så jag hade väl i slutändan tre stycken att testa. Men efter varje nyckel jag testade så hånade dörren mig.. Igen med tystnad.

Nu stod jag där igen, en droppe svett hade letat sig ner från min panna till min mungipa. Jag kände min munhåla fyllas av den salta smaken.

"There's a shitstorm coming!" fick jag ur mig, innan jag tog två beslutsamma steg mot "D". Hela processen gick väldigt fort. Allt var över inom loppet av en minut. Nu var han öppen, öppen för mig att se dess ljuva innehåll! Jag öppnade honom sakta. I sex år hade jag väntat på detta. All möda skulle nu få betalning, en betalning lika söt som det sötaste av socker.

Men "D" hade än en gång vunnit. Det var inte mer än en lek för honom. En jävla lek! och jag hade sprungit rakt i fällan. Jag var en bricka i hans spel. Inuti honom var ett par hantlar modell 5 kg i färgen turkos. Samt en röd luft-fuktare av märket Upo.. Made in Finland. Jag föll ner på knä. Vart hade jag gjort att förtjäna detta? Med huvudet hängande ner mot marken chippade jag efter andan. Det var över nu... över.

-Scen-







2 kommentarer:

Herr Nilsson sa...

Oj, jag tyckte den var obehaglig...men skåpet fanns aldrig i verkligheten.....eller!? eller gör det!?

Unknown sa...

Klart det gör.. och det är inte ett skåp utan en garderob, och mickes besatthet har faktiskt funnits längre än han själv vet om. Han har ärvt den i rakt nedåtstigande led av sina äldre syskon. Det hela började med att någon tappade bort nyckeln efter att familjen eriksson lämnade huset ca 1990. Ett annat lite smått störande tillägg är att ordet "dag" som stod på väggen är ditklottrat av undertecknad med en blyertspenna som var lika trubbig som en ekorrpenis. Har däremot inget minne alls varför...